Risker med räntefonder – så kan värdet gå ner

Riskerna i korthet

En räntefond är ett sätt att låna ut pengar. Riskerna handlar om vad som kan hända med lånen: att räntan i samhället ändras, att låntagaren inte kan betala, att lånen inte går att sälja eller att valutan ändras.

Risk	Vad det betyder	Störst i	Mindre i
Ränterisk	Värdet sjunker när marknadsräntan stiger	Långa räntefonder, realräntefonder	Korta räntefonder, FRN-fonder
Kreditrisk	Låntagare betalar inte, eller marknaden tror mindre på dem	Högräntefonder, företagsobligationsfonder	Stats- och bostadsobligationsfonder
Likviditetsrisk	Innehaven går inte att sälja till ett rimligt pris	Fonder med små företagsobligationer	Fonder med statspapper
Valutarisk	Utländsk valuta försvagas mot kronan	Globala fonder utan valutasäkring	Svenska fonder och valutasäkrade fonder
Koncentrationsrisk	Många lån till samma låntagare eller bransch	Små och smala fonder	Breda fonder med många innehav

Det viktiga är att riskerna kombineras olika i olika fonder. En fond med bara statsobligationer har nästan ingen kreditrisk men kan ha stor ränterisk. En fond med korta företagslån har låg ränterisk men tydlig kreditrisk. Hur fonden är uppbyggd förklarar vi i Hur fungerar räntefonder?

Ränterisk: när räntan stiger

Ränterisk är risken att fondens värde sjunker för att marknadsräntorna stiger. En obligation med fast ränta blir mindre värd när nya obligationer ger mer. Hur mycket beror på räntebindningstiden (duration): den genomsnittliga tiden tills räntan i fondens innehav sätts om.

Tumregeln är enkel: värdet ändras med ungefär minus räntebindningstiden gånger ränteförändringen. En fond med räntebindningstid på 4 år sjunker ungefär 4 procent om räntan stiger 1 procentenhet.

Ränterisken har en baksida som är lätt att missa. När räntan har stigit får fonden högre ränta på allt den köper framåt. Nedgången hämtas därför in med tiden, och tidsåtgången motsvarar ungefär räntebindningstiden. Räkneexempel och historik finns i Räntefonder när räntan stiger eller sjunker.

Kreditrisk: när låntagaren får problem

Kreditrisk är risken att en låntagare inte betalar ränta eller inte betalar tillbaka lånet. Men den syns oftast långt innan någon slutar betala: om marknaden börjar tvivla på en låntagare sjunker priset på lånen.

Kreditbetyg: investment grade och high yield

Kreditvärderingsinstitut som S&P, Moody’s och Fitch sätter kreditbetyg på låntagare, från AAA (högst) och nedåt. Betyg från BBB− och uppåt (Baa3 hos Moody’s) kallas investment grade. Lägre betyg kallas high yield eller spekulativa. Fonder som bara äger high yield kallas ofta högräntefonder. Namnet syftar på att räntan är högre, inte på att fonden liknar ett sparkonto med hög ränta.

Spread: betalt för risken

Företag får betala mer i ränta än staten. Skillnaden kallas kreditspread. I oroliga lägen vill investerare ha mer betalt, spreadarna vidgas och priset på företagsobligationerna faller, även om inget företag har slutat betala.

Fondbolagens förening har tagit fram måttet spreadexponering för att göra kreditrisken synlig. Det visar ungefär hur många procent fonden skulle falla om kreditspreadarna fördubblades. Alla fondbolag redovisar inte måttet, men finns det är det ett bra sätt att jämföra företagsobligationsfonder. Läs mer om fondtypen i Företagsobligations- och högräntefonder.

Likviditetsrisk: när ingen vill köpa

Likviditetsrisk är risken att fonden inte kan sälja sina innehav snabbt till ett rimligt pris. Statsobligationer handlas nästan alltid. Mindre företagsobligationer kan i en kris sakna köpare helt i några dagar.

Det hände i mars 2020, när pandemin slog till mot marknaderna. Många sparare ville sälja samtidigt, men det gick inte att få fram tillförlitliga priser på nordiska företagsobligationer. Den 20 mars 2020 senarelade Spiltan, i samråd med Finansinspektionen, handeln i Spiltan Högräntefond och Spiltan Räntefond Sverige, och den öppnade igen den 31 mars. Enligt Finansinspektionen senarelade 45 företagsobligationsfonder försäljning och inlösen under våren 2020, oftast i några dagar. Bland andra Lannebo, SEB och Danske Invest stängde också vissa fonder tillfälligt.

Pengarna fanns kvar i fonderna, men den som behövde dem fick vänta, och kursen när fonden öppnade speglade hela periodens utveckling. Mer om mars 2020 finns i Räntefonder vid börskrasch och i När en räntefond stänger för handel.

Sedan den 1 juli 2026 gäller nya EU-regler om likviditetsverktyg i Sverige. Öppna fonder ska ha minst två verktyg för att hantera stora uttag, till exempel en inlösenavgift, justerat fondandelsvärde (swing pricing) eller förlängd uppsägningstid. Befintliga fonder ska ansöka hos Finansinspektionen senast den 30 december 2026.

Valutarisk och koncentration

Valutarisk finns i fonder som äger räntepapper i utländsk valuta. Om fonden äger euroobligationer och euron försvagas 5 procent mot kronan, sjunker fonden ungefär 5 procent i kronor, även om räntan är oförändrad. Valutan kan svänga mer än räntan. Därför är många globala räntefonder som säljs i Sverige valutasäkrade: fonden använder terminer för att ta bort det mesta av valutaeffekten. Säkringen påverkar avkastningen något, beroende på ränteskillnaden mellan valutorna. Kontrollera alltid om andelsklassen är säkrad, se Globala räntefonder.

Koncentrationsrisk uppstår när en fond har mycket pengar hos samma låntagare eller i samma bransch, till exempel fastighetsbolag. Går det dåligt för branschen påverkas många innehav samtidigt. Fondregler begränsar hur mycket som får ligga hos en enskild låntagare, men gränserna är generösare för stat och säkerställda obligationer. En bred fond med många låntagare sprider risken bättre.

Riskindikatorn 1–7 och vad den inte säger

I fondens basfaktablad, det obligatoriska faktabladet enligt EU:s PRIIP-regler, finns en sammanfattande riskindikator (SRI) på en skala från 1 till 7. Den har använts för fonder sedan den 1 januari 2023. De flesta räntefonder ligger på nivå 1–3.

1234567Lägre riskHögre risk

Indikatorn kombinerar två saker:

• Marknadsrisk, alltså hur mycket fonden beräknas kunna svänga. Nivå 1 motsvarar ett mått under 0,5 procent om året, nivå 2 mellan 0,5 och 5 procent och nivå 3 mellan 5 och 12 procent.
• Kreditrisk, som kan höja nivån för fonder med låntagare som har låg kreditvärdighet.

Indikatorn är bra för att skilja räntefonder från aktiefonder, men den skiljer dåligt mellan räntefonder. Nivå 2 är ett brett intervall. Nordea Obligationsfond har risknivå 2 av 7 men gick −12,6 % under 2022. AP7 Räntefond har risknivå 1 av 7 och gick −5,9 % samma år. Indikatorn fångar inte heller likviditetsrisken särskilt väl, och den bygger på historiska svängningar som kan se lugnare ut än framtiden.

Fonderna med lägst risknivå i vår tabell är:

1. 1 AP7 RäntefondAP7 · Lång räntefond · avgift 0,04 % 1 av 7
2. 2 Avanza Ränta KortAvanza · Kort räntefond · avgift 0,07 % 1 av 7
3. 3 Swedbank Robur Räntefond Kort ASwedbank Robur · Kort räntefond · avgift 0,13 % 1 av 7
4. 4 Handelsbanken KorträntaHandelsbanken · Kort räntefond · avgift 0,20 % 1 av 7
5. 5 Storebrand KorträntaStorebrand · Kort räntefond · avgift 0,21 % 1 av 7
6. 6 SEB Korträntefond SEK ASEB · Kort räntefond · avgift 0,25 % 1 av 7

56 av 61 fonder har verifierad data för kriteriet. Ingår inte: Nordea Institutionell Kortränta (vänder sig till institutioner).

Både korta räntefonder och långa fonder med statspapper kan hamna på nivå 1.

Kan man förlora pengar på räntefonder?

Ja. Det tydligaste exemplet i modern tid är 2022, när inflationen steg snabbt och Riksbanken höjde styrräntan från 0 till 2,5 procent mellan april och november. Så här gick några räntefonder, enligt fondbolagen:

Fond	Typ	Risk	2022	2023	2024
Handelsbanken Kortränta	Kort räntefond	1 av 7	−0,4 %	+4,4 %	+4,2 %
SEB Korträntefond SEK A	Kort räntefond	1 av 7	−0,5 %	+4,3 %	+4,3 %
AMF Företagsobligationsfond	Företagsobligationsfond	2 av 7	−3,4 %	+7,5 %	+5,5 %
SEB Företagsobligationsfond A	Företagsobligationsfond	2 av 7	−6,2 %	+7,8 %	+6,2 %
AP7 Räntefond	Lång räntefond	1 av 7	−5,9 %	+5,0 %	+3,1 %
AMF Räntefond Lång	Lång räntefond	2 av 7	−8,0 %	+6,8 %	+3,4 %
Handelsbanken Långränta	Lång räntefond	2 av 7	−9,8 %	+4,6 %	+1,0 %
Nordea Obligationsfond A-A	Lång räntefond	2 av 7	−12,6 %	+5,6 %	+1,2 %

Avkastning per kalenderår efter avgift. Källa: fondbolagen.

Tabellen visar tre saker. De korta räntefonderna gick bara ner lite. De långa räntefonderna föll mest, eftersom de hade lång räntebindningstid när räntan steg. Och året efter gick nästan alla upp kraftigt, bland annat eftersom de då ägde obligationer med betydligt högre ränta.

Finns det skäl att varna för räntefonder?

Varningar för räntefonder brukar handla om verkliga risker, men de gäller olika fonder olika mycket:

• ”Räntefond” betyder inte sparkonto. Värdet kan gå ner, och det finns ingen insättningsgaranti. För pengar som behövs inom kort och inte får minska används oftare ett sparkonto, se Räntefond eller sparkonto?
• Långa räntefonder svänger. En fond med räntebindningstid på 5 år kan falla 5 procent på en räntehöjning om 1 procentenhet.
• Högräntefonder kan falla kraftigt i kriser. Den höga räntan är betalt för att låntagarna har svagare ekonomi.
• Fonder med företagsobligationer kan stänga tillfälligt, som i mars 2020.
• Avgiften äter en stor del av avkastningen när avkastningen är några procent om året, se Avgifter på räntefonder.

Inget av detta gör räntefonder farliga i sig. Det betyder att man behöver välja en fondtyp vars risker stämmer med när pengarna ska användas.

Vad är skyddat och vad är det inte?

Tre skydd blandas ofta ihop:

1. Insättningsgarantin skyddar pengar på bankkonton, upp till 1 150 000 kronor per person och institut sedan den 1 januari 2026. Den gäller inte fonder.
2. Förvaringsinstitutet. Fondens värdepapper förvaras hos ett förvaringsinstitut, oftast en bank, skilt från fondbolagets egna tillgångar. Går fondbolaget i konkurs ingår fonden inte i konkursen, och andelsägarna har rätt till tillgångarna.
3. Investerarskyddet ersätter upp till 250 000 kronor om en bank eller ett värdepappersbolag i konkurs inte kan lämna tillbaka värdepapper eller pengar som det förvarar åt dig, till exempel fondandelar på en depå.

Inget av skydden ersätter att fondens värde sjunker. Hur räntefonder har gått historiskt finns i Avkastning på räntefonder.