Realräntefonder – skydd mot inflation, men med ränterisk

Vad är en realobligation?

En vanlig obligation, en så kallad nominell obligation, betalar en fast ränta på ett fast belopp. Om inflationen blir hög är pengarna mindre värda när lånet betalas tillbaka. En realobligation löser det genom att lånebeloppet räknas upp med inflationen.

I Sverige ges realobligationer främst ut av staten genom Riksgälden. De räknas upp med konsumentprisindex (KPI), som SCB tar fram. Så fungerar det enligt Riksgäldens beskrivning:

• Varje realobligation har ett basindex, KPI när lånet gavs ut.
• Beloppet räknas om med en indexfaktor: aktuellt referensindex delat med basindex. Referensindexet är KPI tre månader tidigare, så uppräkningen släpar efter inflationen.
• Kupongen, den årliga räntan, betalas på det uppräknade beloppet.
• Vid förfall betalas det uppräknade beloppet tillbaka. Alla Riksgäldens realobligationer utom lånet 3102 har ett deflationsskydd: om priserna har sjunkit under löptiden betalas ändå minst det ursprungliga beloppet tillbaka.

Även kommuner och bostadsinstitut ger ut realobligationer, men marknaden är betydligt mindre än för nominella obligationer.

Realränta: ränta utöver inflationen

Realränta är den nominella räntan minus inflationen, enligt Riksbankens förklaring. Den visar hur mycket köpkraften växer. Ett exempel: ett sparkonto med 3 procents ränta när inflationen är 2 procent ger en realränta på ungefär 1 procent.

På obligationsmarknaden finns alltså två räntor för samma löptid: den nominella räntan på en vanlig statsobligation och realräntan på en realobligation. Skillnaden mellan dem kallas ofta break even-inflation. Den visar ungefär vilken genomsnittlig inflation som marknaden har räknat in.

• Blir inflationen högre än break even-inflationen går realobligationen bättre än den nominella obligationen.
• Blir inflationen lägre går den nominella obligationen bättre.

En realräntefond är alltså i första hand ett skydd mot att inflationen blir högre än väntat, inte mot inflation i allmänhet. I augusti 2026 var inflationen enligt SCB 0,3 procent mätt som KPI och 0,7 procent mätt som KPIF. Hur inflationen påverkar olika räntefonder beskriver vi i Räntefonder under inflation.

Därför föll realräntefonderna 2022

Många sparare köpte realräntefonder när inflationen steg 2021 och 2022. Ändå föll fonderna 2022. Förklaringen är att priset på en realobligation styrs av realräntan på marknaden, på samma sätt som priset på en vanlig obligation styrs av den nominella räntan.

När Riksbanken och andra centralbanker höjde räntan snabbt under 2022 steg de nominella räntorna mer än inflationsförväntningarna. Då steg också realräntorna, från mycket låga nivåer. Stigande realränta betyder fallande kurs på realobligationerna, och eftersom räntebindningstiden är lång blev kursfallet större än den extra uppräkningen från inflationen. Riksbankens höjningar syns i Räntefonder när räntan stiger eller sjunker.

Diagrammet visar Nordea Realräntefond per kalenderår. Mönstret är typiskt: ett bra 2021 när inflationen började stiga och realräntorna var låga, och ett fall 2022 när realräntorna steg.

Sammanfattat har realräntefonder brukat gå:

Läge	Effekt på en realräntefond
Inflationen blir högre än väntat, realräntan oförändrad	Positiv
Realräntan sjunker	Positiv, kursen stiger
Realräntan stiger, även om inflationen är hög	Negativ, kursen faller
Inflationen blir lägre än väntat	Svagare än en vanlig obligationsfond

Lång räntebindningstid ger stora svängningar

Realobligationer har oftast lång löptid, och därför har realräntefonderna lång räntebindningstid. Nordea Realräntefond har en räntebindningstid på 4,4 år och Swedbank Robur Realränta 4,2 år. Tumregeln är att värdet ändras ungefär lika många procent som räntebindningstiden gånger förändringen i realräntan. Stiger realräntan med 1 procentenhet faller en fond med räntebindningstid 4 år alltså ungefär 4 procent.

Därför hör realräntefonder till de långa räntefonderna. Kreditrisken är däremot låg, eftersom realobligationerna främst ges ut av staten. Lannebo Realräntefond har riskindikatorn 3 av 7 i basfaktabladet, vilket är högre än för de flesta korta räntefonder.

Realräntefonderna i jämförelse

Det finns få realräntefonder för privatpersoner i Sverige. Handelsbanken lade ned sin realräntefond i februari 2025 med hänvisning till låg efterfrågan. Tabellen visar de realräntefonder vi har data för.

Fond	Risk	Avgift	1 år	3 år, per år	5 år, per år
Swedbank Robur Realränta A Swedbank Robur · RealräntefondAvkastning per 31 aug 2026 swedbankrobur.fondlista.se	2	0,36 %	+0,25 %	+2,10 %	+0,97 %
Nordea Realräntefond Nordea · Realräntefondnordeafunds.com · basfaktablad	2	0,50 %	+0,12 %	+1,89 %	+0,81 %
Lannebo Realräntefond Lannebo · RealräntefondFinns i PPM lannebo.se · basfaktablad	3	0,51 %	−0,10 %	+1,64 %	–Saknas

• Swedbank Robur Realränta A Swedbank Robur · RealräntefondAvkastning per 31 aug 2026 swedbankrobur.fondlista.se

  Risk

  2

  Avgift

  0,36 %

  1 år

  +0,25 %

  3 år/år

  +2,10 %

  5 år/år

  +0,97 %

• Nordea Realräntefond Nordea · Realräntefondnordeafunds.com · basfaktablad

  Risk

  2

  Avgift

  0,50 %

  1 år

  +0,12 %

  3 år/år

  +1,89 %

  5 år/år

  +0,81 %

• Lannebo Realräntefond Lannebo · RealräntefondFinns i PPM lannebo.se · basfaktablad

  Risk

  3

  Avgift

  0,51 %

  1 år

  −0,10 %

  3 år/år

  +1,64 %

  5 år/år

  –Saknas

Avgift = årlig avgift (löpande kostnader utan transaktionskostnader). Avkastning efter avgift, för 3 och 5 år som genomsnitt per år. Risk = riskindikatorn 1–7 i basfaktabladet.

Fonder där avkastningen gäller ett annat datum har datumet under namnet.

– = uppgiften är inte hämtad eller inte verifierad. Vi gissar aldrig. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Så jämför vi

Fonderna skiljer sig i några avseenden:

• Inriktning: Lannebo Realräntefond äger enligt fondbolaget svenska realobligationer från stat, kommun och bostadsinstitut. Nordea Realräntefond äger svenska inflationsskyddade obligationer med hög kreditvärdighet. Swedbank Robur Realränta får även äga utländska realobligationer, främst från stater.
• Registrering: Nordea Realräntefond är registrerad i Finland och heter formellt Nordea SWE Inflation Linked Bond Fund.
• Avgift: Lannebo Realräntefond har avgiften 0,51 %, Nordea Realräntefond 0,50 % och Swedbank Robur Realränta 0,36 %. När realräntan är låg tar avgiften en stor del av avkastningen, se Avgifter på räntefonder.

För vem brukar realräntefonder användas?

Realräntefonder används ofta som en del av ett långsiktigt räntesparande, av sparare som vill minska risken att inflationen äter upp värdet över många år. De kan komplettera en vanlig lång räntefond eller en fond med statsobligationer.

Två saker är bra att ha med sig:

1. Tidshorisonten. Med en räntebindningstid kring fyra år kan en realräntefond falla flera procent på kort tid. Pengar som ska användas inom ett par år brukar därför placeras kortare, se Korta eller långa räntefonder?
2. Vad marknaden redan räknar med. Skyddet gäller inflation utöver den som redan finns i priset. Det går inte att veta i förväg om inflationen blir högre eller lägre än break even-inflationen.